Det kan aldrig vara försent. Den evighet vi tror oss äga är blott en illussion, ty ändock är jag övertygad. Med mjuka färger som tak och skyddande höljde unnar jag mig det som sedan länge är min rätt. Ack så glad för det kring, jag skall jobba för ännu mer ändå. Puss
söndag 17 februari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
snöret är aningens längre än en stump
Eller måhända oändligt, ty vi vet lika lite om detta som om morgondagen.
Skicka en kommentar