För evigt skall jag dansa i otakt och sjunga falskt. Jag skall prata för mycket, tänka något mindre och leva långt ifrån min lära. Jag skall älska dig varm, le åt dina brister och bestiga dina berg. För evigt skall jag vara stolt över detsamma, stolt och aldrig skämmas. Möjligen är jag naiv, möjligen ack så realistisk. Jag lever. Puss
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag tror säkert att du aldrig kommer att dansa i rätt takt eller sjunga rent, om du någonsin lär di g vara tyst återstår att se, än mer leva som du lär. Hurevi gläds smålands söner att du lever. Ilskas vid tanken på fröet, men gläds åt blomman...
Nalkas måhända ännu ett mörker i skuggan av ett skarpt sken...
Skicka en kommentar