söndag 25 november 2007

Om sättet att tillhopa gå

Med glada dagar bakom mig sitter jag nu och huttrar, utan armar kring den kropp som för första gången mött invektiven. Med en insikt om att allt som drar i mungiporna föder de mjuka tingen och tankar på att kärleken är som mina gröna vänner mot glaset är jag lycklig över att vi kommit varandra inpå. Min bedrift är offentlig, ofantlig, ofattbar, och dagen ett minne för själens plåtask. Puss

Ps. Den darrande mannen är åter på besök, den darrande mannen som nu, sedan lång tid, är behärskad. Även han något för den nostalgiska lådan. Välkommen i min samling, du är nummer ett.

1 kommentar:

Poncho sa...

Dessa gröna vänner! Nu har jag faktiskt en eller ett par själv men ändå.