onsdag 29 oktober 2008

Humorn är ändlig, tiden ej

Knuten med kärlek med de skrivna tankar vi läser i varandra känner jag en längtan. Jag skall sova i din värme då du vill detsamma. Puss

1 kommentar:

Anonym sa...

En förlorad läser och undrar, är det han? Förlorad i ett allt mörkare rum tycks sådant ljus avlägset och mest som en hägring i Sahara. Vore inte första gången den törstige sett vatten i sanden.

Oavsätt är det så att vid oasen skall den eftersökta vandra om så endast dess siluett i stål, i all sin ödmjukhet.

Liten stor puss