måndag 17 december 2007

Yippee Ki-Yay

Jag börjar förstå, åtminstone för denna stund. Precis som den kognitiva mästaren tidigare sagt är detta livets enda meningfulla gåta. Att med den korta tid som finns att tillgå försöka förstå de medborgare kring är endast bisarrt. Han är söt, jag vill känna det, och jag längtar, ty jag vet nu att söderhavet finner svaren. Puss

2 kommentarer:

Poncho sa...

Låter som något jag skulle kunna säga även om jag antagligen skulle ha en aningens mer cynisk utgångspunkt. Och jag står för vad jag säger, med namn och allt.

Fröken sa...

Det är bra Per!!